Var Utvecklas Ett Befruktat Ägg Till Ett Foster?

När blir det flera barn? – Ibland händer det att det befruktade ägget delar sig så att det bildas två embryon. Då blir det enäggstvillingar. Det händer också att ägget delar sig i tre och det blir enäggstrillingar, men det är mycket ovanligt. Det händer också att två ägg mognar och lossnar samtidigt.

• Då kan det bli tvåäggstvillingar, om båda blir befruktade.
• Det kan bli trillingar, fyrlingar och så vidare om ännu fler ägg befruktas samtidigt.
• Läs mer om,
• En del av cellklumpen växer fast i livmoderns vägg.
• Den delen av cellklumpen utvecklas till en moderkaka.
• Det är moderkakan som kommer att ge barnet näring i livmodern.

Den andra delen av cellklumpen kallas för embryo. Det är de cellerna som ska bli ett barn. Efter befruktningen fastnar embryot i livmodern och börjar utvecklas till ett foster. Då börjar graviditeten. Fostret kommer sedan att utvecklas till ett barn. Graviditeten kan avslutas med en, ett, eller en,

Här kan du läsa mer om, Moderkakan börjar att bilda ett hormon som kallas HCG. Hormonet ska se till att inte det blivande fostret stöts bort. Hormonet finns bland annat i kisset och i blodet. Det gör att ett test kan visa om det finns en graviditet. Läs mer om, När är det störst chans till befruktning? Det är störst chans till befruktning om du har slidsamlag en viss period.

Perioden börjar vid ägglossning och slutar en dag efter ägglossningen. Det kan vara svårt att veta exakt när ägglossningen sker. Därför brukar man rekommendera slidsamlag två till tre gånger i veckan för de som försöker få till en graviditet. Spermierna kan leva upp till fem dygn och vänta på ägget när det kommer.

• Mer än åtta av tio som har regelbundna samlag för att få till en graviditet lyckas inom tolv månader.
• Ibland blir det ingen graviditet när man genom samlag försöker att befrukta ett ägg med spermier.
• När man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år brukar det kallas för ofrivillig barnlöshet.

Då kan det finnas hjälp och behandling. Läs mer om, Man är bara fertil under en viss tid i livet. Fertil betyder förmåga att fortplanta sig, att det går att få till en befruktning.
Visa hela svaret

Var sker befruktningen av ett ägg?

Befruktning

Du är här:

När ett ägg och en spermie förenas börjar ett embryo att bildas. Det kallas för befruktning. Embryot växer sedan till ett foster som sedan växer till en ny människa. I den här texten beskriver vi befruktning genom slidsamlag. Vill du veta mer om de behandlingsmetoder som finns för att få hjälp till graviditet kan du läsa mer om,

Äggen finns i äggstockarna som finns inne i magen. När ett ägg är moget lossnar det från äggstocken och fångas upp av äggledaren. Det lossnar ungefär ett ägg i månaden. I äggledaren kan ägget bli befruktat av en spermie. Spermier kan överleva i äggledarna i cirka fem dygn. De kan vänta in ett ägg. När ett ägg har lämnat äggstocken behöver det bli befruktat inom ungefär ett dygn, sedan är det för sent.

Läs mer om ägglossning i texten som handlar om, Om spermier och utlösning Spermierna bildas i testiklarna. Det bildas nya spermier hela tiden. Vid en utlösning kommer det sperma ut ur penisen. Sperma kallas också för sädesvätska eller sats. Det är en blandning av spermier och olika vätskor.

• Vätskorna kommer från sädesblåsorna och prostatakörteln.
• Själva spermierna utgör egentligen bara en liten del av sperman.
• Trots det finns det många miljoner spermier i en utlösning.
• Men det är bara några tusen som når äggledarna.
• När penisen får utlösning simmar spermierna in i slidan, genom livmodern och ut i äggledarna.

De simmar några millimeter per minut. Läs mer om spermierna i texten om, Det är bara en enda spermie som kan komma in och befrukta ägget. När spermien är inne i ägget ändras ytan på ägget. Då kan ingen mer spermie komma in. Cellerna i det befruktade ägget börjar genast dela sig och bli fler.
Visa hela svaret

Hur ett foster utvecklas?

En månad gammalt embryo – Början till moderkakan, där fostrets blod hämtar näring och syre från moderns blod, kan ses på modellen av ett en månad gammalt embryo. Moderkakan växer efter hand för att motsvara fostrets syre- och näringsbehov. Under den första månaden sker en hektisk celldelning med utveckling av olika celltyper i embryots organ.
Visa hela svaret

Vad händer när ägget är befruktat?

Hur blir jag gravid?

Du är här:

En graviditet börjar med att ett ägg och en spermie smälter ihop. De flesta som har en livmoder och äggstockar kan bli gravida men möjligheten brukar minska efter 30-årsåldern. Det vanligaste är att spermier kommer med från penisen in i slidan vid ett slidsamlag.

Spermierna simmar genom livmodern och upp i äggledarna där de kan möta ett ägg. Den spermie som smälter ihop med ägget befruktar ägget. Efter några dagar når det befruktade ägget livmodern och fastnar i livmoderns slemhinna. Där börjar det växa och utvecklas till ett foster. Det är starten för en graviditet.

Befruktning kan också ske genom så kallad insemination. Då förs spermier in i livmodern med en spruta och en plastslang. Det görs oftast på sjukhus eller särskilda kliniker för insemination. Du kan också inseminera själv eller med hjälp av någon. Den som vill bli gravid men som inte har någon partner eller där partnerns spermier inte funkar kan bli gravid med donerade spermier, alltså spermier från en annan person.
Visa hela svaret

Vad kallas den process som innebär att till exempel ett foster tillväxer?

Fosterutveckling eller embryogenes är den process som börjar med ett befruktat ägg och slutar vid födseln, Fosterutvecklingen inleds redan innan ett foster har utvecklats. Man kan dela in fosterutvecklingen i tre perioder. Dessa kallas preembryoperioden, embryoperioden och fosterperioden (även kallad fetalperioden).
Visa hela svaret

När sker en befruktning?

Gravid i vecka 3 Ägget är befruktat. Den här veckan kommer det att fastna i livmodern. Flimmerhår hjälper det befruktade ägget att glida från äggledaren ner till livmodern. Efter tre till fyra dagar når det fram. Så fort ägget är befruktat börjar cellerna att dela på sig och växa.

• De första dagarna får ägget sin näring från något som kallas gulesäcken.Sex till åtta dagar efter befruktningen brukar ägget fastna inne i livmodern.
• Slemhinnan i livmodern anpassar sig för att ta emot ägget.
• Ytan på ägget blir lite klibbig för att ägget ska fastna bra i livmoderns slemhinna.
• När ägget har fastnat i slemhinnan bildar de yttre delarna av ägget moderkakan.

Moderkakan brukar oftast sitta fast i den övre delen av livmodern. När ägget fastnar i livmodern är det ganska vanligt att få en, En sådan blödning kan förväxlas med en mens. Vid plockar läkaren först ut ägg. Spermier kan sedan befrukta ägg utanför kroppen.

Efter 2–6 dagar kan det befruktade ägget föras in i livmodern, där det kan fastna i livmoderslemhinnan. Graviditeten räknas från den senaste mensens första dag, alltså ungefär två veckor före befruktningen. Det är ovanligt att du som är gravid känner av graviditeten så här tidigt. Livmodern är ungefär så stor som ett litet päron.

När du är gravid eller planerar att bli gravid ska du undvika alla former av alkohol och droger. Ibland blir det ingen graviditet när man försöker att befrukta ett ägg med spermier. Det kan bero på olika saker. Det är vanligt med barnlöshet och det kan finnas hjälp att få.

Det finns alltid en risk för att fostret ska ta skada om du dricker alkohol under graviditeten. Därför ska du avstå helt från alkohol om du planerar att bli gravid eller om du är gravid. Låt bli tobak under resten av graviditeten. Med tobak menas cigaretter, snus, e-cigaretter och vattenpipa. Ju mindre tobak som fostret i magen utsätts för, desto bättre.

Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Anne-Charlotte Jonsson, samordningsbarnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Stockholm Caroline Lilliecreutz, specialist i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Lotta Persson, illustratör, Göteborg Ove Nilsson, läkare, professor emeritus i anatomi, Uppsala universitet.
Visa hela svaret

Är ett foster levande?

Foster som föds levande efter sen abort – rättsliga och etiska dilemman Statens medicinsk-etiska råd (Smer) kom i februari 2019 med en rapport där myndigheten analyserar etiska frågeställningar i samband med sena aborter, med särskilt fokus på frågan om foster (ett ofött barn) som visar livstecken efter sen abort (abort efter 18 graviditetsveckan).

Bakgrunden till rapporten är att det på senare tid särskilt uppmärksammats fall där foster som aborterats efter särskilt tillstånd av Socialstyrelsen visat livstecken efter att ha fötts fram. I media har det bland annat rapporterats om ett fall där en barnläkare vid ett svenskt sjukhus vidtog åtgärder för att försöka rädda ett foster som visade livstecken efter en sen abort.

Detta har väckt etiska, men även rättsliga frågor kring hur man bör hantera aborterade foster som visar livstecken och vilken rättslig status fostren ska tillerkännas. Enligt bestämmelser i abortlagen (1974:595) får inte sena aborter utföras om det finns anledning att anta att fostret är livsdugligt.

• Gränsen för livsduglighet avgörs utifrån när ett foster anses kunna överleva utifrån de hälso- och sjukvårdsresurser som finns tillgängliga idag.
• Vad som betraktas som livsdugligt är alltså föränderligt och beroende av hälso- och sjukvårdens möjligheter att rädda för tidigt födda barn till liv.
• Inom neontalvården har flera avancerande metoder utvecklats som bidragit till att allt fler extremt för tidigt födda barn överlever.

Detta har i sin tur bidragit till att gränsen för livsduglighet sänkts och i framtiden kan komma att sättas ner ytterligare, allt eftersom metoderna inom neontalvården förfinas och utvecklas. Som exempel kan nämnas att livsdugligheten vid införandet av abortlagen år 1975 ansågs infalla mellan den tjugofjärde och den tjugoåttonde veckan.

1. Utifrån dagens möjligheter att rädda extremt för tidigt födda barn till liv bedöms den medicinska livsdugligheten idag gå vid tjugoandra graviditetsveckan.
2. Detta visar hur pass föränderlig livsduglighetskriteriet är och det är troligt att gränsen kan behöva justeras i framtiden.
3. I Smers rapport framförs detta som en risk för en allt tydligare konflikt mellan ambitionen att ge kvinnor möjlighet till sen abort och abortlagens bestämmelse om att inga livsdugliga foster får aborteras.

Men vad gäller då rättsligt om foster fötts med livstecken efter en sen abort? Hur ska de behandlas? Rättsläget kring fostrets ställning är relativt klart i svensk rätt, då fostret inte tillerkänns några generella rättigheter eller skyldigheter. Det är enbart barn som föds levande som åtnjuter rättigheter, såsom rätten till liv och hälsa, och som har rätt till adekvat vård.

• Ett foster betraktas strikt taget som en del av kvinnans kropp och sammanfaller därför med hennes reproduktiva självbestämmanderätt och rätt till kroppslig integritet.
• Visserligen tillerkänns fostret ett visst skydd efter det att livsduglighet kan anses föreligga (runt 22 graviditetsveckan), då abort inte kan genomföras.

Även därefter finns dock enligt abortlagen möjlighet att avbryta graviditeten om den kan medföra risker för kvinnans hälsa, oberoende av fostrets livsduglighet. För att råda bot på några av de etiska dilemman som ändå uppstår om foster föds med livstecken efter en sen abort har Smer bland annat föreslagit att livsduglighetsbegreppet i abortlagen bör ses över och att en fast veckogräns för sen abort eventuellt bör införas.

Utifrån ett rättsligt perspektiv framstår syftet med att ersätta kriteriet för livsduglighet för sen abort med en fast veckogräns vara att säkerställa kvinnans rätt till sen abort. Förslaget skulle kunna förhindra en eventuell begränsning av sena aborter, då risken annars är stor att gränsen för livsduglighet i framtiden förskjuts ner.

Det finns också vissa problem med att använda livsduglighetsbegreppet som ett rättsligt kriterium i abortlagen, när det inte finns någon tydlig rättslig definition av vad som menas med livsduglig. Genom att i abortlagen istället ange exakt fram till vilken vecka som sena aborter är tillåtna kan rättsläget tydliggöras och därmed bli mer transparent för abortsökande kvinnor, men även för personal som arbetar med aborter.

Dessutom skulle en fast veckogräns ligga i linje med hur många andra europeiska länders abortlagstiftning är utformad. Förslaget kan även ses som ett försök att formalisera den praxis som redan finns – där tillstånd för sena aborter vanligtvis ges fram till graviditetsvecka 22. Detta löser dock inte alla de eventuella etiska dilemman som kan uppstå i framtiden om åtgärder i vissa fall vidtas för att rädda extremt för tidigt födda barn till liv, samtidigt som andra foster som skulle kunna betraktas som livsdugliga aborteras.

Som ett led i arbetet med att försöka undvika att livsdugliga foster föds fram efter sen abort föreslår Smer att förutsättningarna för att erbjuda feticid i samband med sen abort utreds. Feticid innebär att ett läkemedel injiceras i fostret för att säkerställa att hjärtat stannar innan fostret aborteras.

Detta görs för att minimera risken för att sent aborterade foster föds levande, vilket annars innebär att de, precis som alla andra födda barn, tillerkänns rättigheter och ska erhålla adekvat vård. Rättsliga frågor som här uppkommer är bland annat om feticid är i överensstämmelse med kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket är ett krav i patientsäkerhetslagen (2010:659) för att få användas inom vården.

Dessutom bör utredas vilka eventuella risker som vårdåtgärden kan medföra för kvinnan, om injektionen ska ingå som ett delmoment i aborten eller ses som ett för kvinnan frivilligt tillval och vilka eventuella etiska implikationer en sådan vårdåtgärd kan ha, inte minst för personal som arbetar inom kvinnosjukvården, etc.

Även om det är högst ovanligt att foster föds med livstecken efter en sen abort har frågan fått stor uppmärksamhet i den allmänna samhällsdebatten, men även bland svenska läkare och barnmorskor. Det har efterfrågats såväl etisk som rättslig diskussion och vägledning kring hur dessa situationer bör hanteras.

Förklaringen till den starka reaktionen kan bland annat ligga i att situationen väcker “stora” och svåra etiska, religiösa och rättsligt laddade frågor om fostrets rättsliga ställning, rätten till liv och kvinnors rätt till sena aborter. Reaktionerna och samhällsdebatten måste även ses mot bakgrund av att Sverige har en internationellt sett tämligen liberal reglering av abort och preventivläkemedel och där vi är ett av de länder som är ledande i det internationella arbetet när det gäller frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Det är mot den bakgrunden inte märkligt att reaktionerna varit starka, då det sedan länge funnits en stark drivkraft i Sverige att arbeta för att stödja insatser som syftar till att göra aborter fria, säkra och lagliga för alla kvinnor och där vårdåtgärder som eventuellt kan riskera att begränsa aborträtten möts med stor skepsis.

Till syvende och sist handlar den uppkomna situationen där foster föds levande efter abort om svåra etiska gränsdragningar som bottnar i frågor om kvinnans självbestämmande, om reproduktiva rättigheter och om fostrets rättsliga status. Frågorna tangerar även gränsen för när ett foster ska ses som ett barn och hur den medicinska vetenskapen påverkat och även fortsättningsvis påverkar den rättsliga diskursen kring liv och död.

Kavot Zillén juris doktor i medicinsk rätt och universitetslektor i rättsvetenskap, Stockholms universitet Referenser Smer rapport 2019:1, Livstecken efter sen abort. Svt, Läkare försöker rädda sent aborterade foster – “I lagens mening är de barn”, 14 augusti 2017, (senast besökt hemsida: 10 april 2019).

Jfr Prop.1974:70, Förslag till abortlag, m.m., s.68. SOU 2005:90, Abort i Sverige, s.25 ff. : Foster som föds levande efter sen abort – rättsliga och etiska dilemman
Visa hela svaret

Hur utvecklas fostret i livmodern?

Fosterutveckling – Medibas – Kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum. Graviditet och förlossning involverar hela kvinnans fortplantningssystem, som inkluderar äggstockar, äggledare, livmoder och slida.

1. När ett ägg har frigjorts från en äggstock och befruktats transporteras det långsamt genom äggledaren till livmodern.
2. Under tiden börjar det dela sig tills det har växt till omkring 100 celler.
3. Ägget, som nu kallas blastocyst, fäster sig vid livmoderslemhinnan.
4. Livmodern härbärgerar och skyddar sedan fostret under dess utveckling i 38 veckor, eller ungefär nio månader.

När fostret är fullt utvecklat och födseln är nära, genomgår spädbarnet en serie rörelser som hjälper det att ta sig igenom förlossningskanalen. När livmodern börjar dra ihop sig, vidgar sig livmoderhalsen, så att låta barnet tryckas från livmodern in i slidan.
Visa hela svaret

Nathalie Bergh