Kan Fästingar Lägga Ägg Inomhus?

“Fästingar kan lägga ägg i lägenheten” | SvD Forskaren Anna Överby på Umeå universitet chattade med läsarna om fästingar.13:01 Joel: När en fästing sugit blod och lägger ägg, kan det hända att man får massor av fästingar hemma i lägenheten? Anna Överby: Jo, fästingar kan lägga ägg som kläcks inne i lägenheten.

Så om du har hund så städa ordentligt runt omkring dess sovplats om du tror att du fått in vuxna fästingar.13:08 Kalle: Är det fler eller färre fästingar nu jämfört med ett par år sedan? Anna Överby: Det har blivit fler fästingar och man har sett att utbredningen norrut har ökat troligen pga klimatförändringen.

: “Fästingar kan lägga ägg i lägenheten” | SvD
Visa hela svaret

Hur lägger fästingar ägg?

Så utvecklas fästingen – Fästingen har tre stadier under sitt liv. Den utvecklas från ägg till larv, från larv till nymf och sedan till vuxen fästing:

Äggstadiet – fästingen lägger ägg undangömda i hög växtlighet i skogen. Inom 2–3 veckor kläcks äggen och ut kommer tusentals små larver. Nymfstadiet – larven utvecklas under cirka ett år till nymf som oftast övervintrar ute i naturen innan den hittar ett så kallat värddjur. Vuxen fästing – under sommaren utvecklas nymfen till en vuxen fästing. En vuxen hona suger blod från värddjur och lägger uppemot 3000 ägg. Därmed sluts livscykeln.

En fästing lever i cirka 2–3 år och i vuxen storlek är den 3–4 millimeter. En fästing behöver näring som den får genom att suga blod.
Visa hela svaret

Kan man spola ner fästingar i toan?

Du kan spola ner fästingen i toaletten. Tvätta såret med tvål och varmt vatten och använd desinfektionsmedel. Även om du lyckats få bort fästingen, kan delar av fästingen bli kvar i huden. Det är inte farligt.
Visa hela svaret

Kan man bli smittad av en fästing larv?

Publicerat torsdag 3 september 2009 kl 05.59 Det är inte bara vuxna fästingar som kan bära på sjukdomar, forskare har sett att fästinglarver kan bära på smitta redan när de kläcks. På Statens veterinärmedicinska anstalt har man undersökt fästingar på Gotland efter att fåren drabbats hårt av den fästingburna sjukdomen betesfeber.

Forskarna befarade att det berodde på att fästingarna blivit resistenta mot de fästingmedel som används, och beslöt att noga undersöka fästingarna. Den goda nyheten var att fästingarna inte var resistenta, de medel vi har idag fungerar om man bara är noggrann när man använder dem. Forskarnas undersökningen gav däremot helt ny information, att även fästinglarver bar på smittan.

Tidigare kände man bara till att nymfer och vuxna fästingar var smittbärare. – Det är positivt att fästingar inte är resistenta, det betyder att vi kan behandla och få bukt med fästingburna infektioner. Det krävs ytterligare forskning innan vi förstår denna typ av smittspridning där fästingar och andra insekter sprider smittämnen.
Visa hela svaret

Har vissa lättare att få fästingar?

Fästingar fäster lättare på håriga ben – Fästingar fäster lättare på saker som är mjuka och luddiga. Så har du håriga ben till exempel är det lättare för fästingarna att hålla sig kvar än om de är rakade. När det gäller kläder så är mjuka tyger som flanell också perfekt för fästingen. Det bästa är att klä sig i glatta tyger och gärna gummistövlar för att skydda sig.
Visa hela svaret

Vilka färger gillar inte fästingar?

Forskare som studerat fästingar har till exempel konstaterat att det inte finns någon uppenbar skillnad mellan olika färger på kläder. Vitt, brunt och grönt drog till sig i stort sett lika många smådjur.
Visa hela svaret

Hur förökar sig fästingar?

Du känner knappt fästingbettet – Många av dem som drabbas av fästingöverförda infektioner har inte ens märkt att de blivit bitna av en fästing. Innan fästingen börjar suga blod låter den lite saliv rinna ner i bettsåret via sitt hullingförsedda sugrör.

• Saliven innehåller både bedövningsmedel, som gör bettet smärtfritt, och ett ämne som förhindrar att blodet koagulerar.
• När fästingen sugit klart, vilket kan ta upp till en vecka, släpper den taget och faller till marken för att där utvecklas till nästa stadium.
• Den befruktade vuxna honan som sugit blod sin tredje gång lägger upp till 2000 ägg innan hon till slut dör.

Äggen kläcks några veckor senare och en ny generation fästingar föds. Hjälp varandra att inspektera kroppen noga varje dag om ni varit i områden där fästingar finns. Fästingen kan krypa runt flera timmar innan den biter sig fast. Barn blir ofta bitna på övre delen av kroppen. Kontrollera även hårbotten och huden bakom öronen. Fästingar som biter sig fast i huden bör tas bort så snart som möjligt eftersom smittämnen som borrelia och anaplasmabakterier överförs efter 1–2 dygn. Bär fästingen på TBE-virus överförs smittan däremot redan efter kort tid. Använd en finspetsig pincett eller en fästingborttagare när du tar bort fästingen. Ta tag om fästingens mundelar så nära huden som möjligt. Dra försiktigt rakt ut. Tvätta såret med desinfektionsmedel eller tvål och vatten. Om du inte får bort hela fästingen, vänta några dagar, så du sedan kan ta bort de delar som är kvar i huden med pincett eller en ren nål. Risken för att få en fästingöverförd infektion ökar inte om du inte lyckas få bort hela fästingen. Är du osäker, rådfråga din vårdcentral. Kontrollera huden där du blivit biten. Kontakta läkare om det uppstår en rodnad som är större än 5 cm efter 1–4 veckor, eller om du får feber, huvudvärk eller andra symptom.
Visa hela svaret

Vart sitter oftast fästingar?

Vanlig fästing – De flesta fästingar som angriper människor, men även hundar och katter, tillhör arten vanlig fästing, Ixodes ricinus, Det finns även andra fästingarter som kan angripa oss, men ca 95 % av alla angrepp sker av vanlig fästing. Vanilg fästinghane. Foto: Bert Gutafsson Den vanliga fästingen har en hård kitinplåt som skyddar största delen av ryggen, åtminstone innan den sugit blod. Den finns framför allt i områden med halvhögt gräs i närheten av vatten. De sitter gärna i grässtrånas topp eller i låga buskar där de med utsträckta framben lätt kan haka sig fast på ett passerande värddjur.
Visa hela svaret

Hur förökas fästingar?

Framstående fästingforskning på Själö | Åbo Akademi 4.1.2021 TEXT: Julia Ajanko BILDER: Julia Ajanko Artikelförfattaren Julia Ajanko kan inte bestämma sig för om fästingens liv är fascinerande eller väldigt långtråkigt – för det mesta gör de inget annat än väntar.

På Själö finns det mångårig expertis om fästingar. Här hittades fästingar med borrelia första gången år 2000. På grund av detta detta startades det år 2012 ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt med Åbo universitets biologiska institution och institutionen för biomedicin. I medeltal lever fästingen två till tre år, men den kan också leva mycket längre.

Fästingen genomgår tre olika stadier i sin utveckling. Under sin livstid suger hanen blod två gånger; före den utvecklas från larv till nymf och en gång till för att kunna utvecklas från nymf till en vuxen fästing. En befruktad hona behöver blod ännu en tredje gång före den lägger upp till 2000 ägg.

Efter detta dör honan. Emellanåt sitter fästingen någonstans i skuggan och väntar. Den flyttar sig inte, utan väntar bara på att ett lämpligt värddjur för följande bloddos ska passera. I FINLAND förekommer det tre till sex olika fästingarter. Bland dessa finns det två arter som biter människan: vanlig fästing (Ixodes ricinus) och tajgafästing (Ixodes persulcatus),

Ibland hittas det även andra fästingarter som kommer till Finland till exempel med flyttfåglar. Oftast kan dessa arter dock inte övervintra i Norden. Detta enkla leddjur har blivit ett fruktat hot speciellt i skärgården, även om det idag finns stora mängder fästingar också i städer.

Enligt forskardoktor Jani Sormunen från Åbo universitet finns det fästingar nästan överallt där det finns lämpliga värddjur, såsom fåglar, gnagare, hjortdjur, mårdhundar och människor. På Själö hittades det fästingar med borrelia första gången år 2000. På grund av detta detta startades det år 2012 ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt med Åbo universitets biologiska institution och institutionen för biomedicin.

Forskarna vill bland annat ta reda på i hurdana habitat fästingarna trivs och varför, följa med hur populationens storlek utvecklas och undersöka om det kommer nya patogener med i bilden. Forskningen startades på Själö, men idag är Själö en del av en större forskningshelhet och data samlas in i hela Finland.

• Enligt Sormunen, som koordinerar forskningen, är fästingforskningens omfattning helt unik för Finland.
• Innan 2010 hade det kommit ut endast cirka 20 publikationer med fästingen i fokus.
• På Själö finns det 15 forskningslinjer där man samlar in data om fästingarna varannan vecka, ungefär från april till oktober.

Det finns tre linjer i fem olika habitat: barrskog, lövskog, äng, alskog och betesmark. Insamlingsmetoden har varit densamma sedan 1940-talet. Man fäster en vikt på ett vitt lakan med storleken 1m x 1m, och drar sedan lakanet över vegetationen 10 meter i taget.

• Efter detta räknas alla fästingar som har fastnat på lakanet, och samlas i en burk.
• Burken skickas till Åbo för vidare undersökningar av fästingarnas DNA.
• Sormunen skulle egentligen vilja komma ifrån habitatstanken.
• Enligt honom är det viktigare att forska i var det finns värddjur och skyddsplatser för fästingar, eftersom det är viktigare för deras överlevnad.

Till exempel har man nu oväntat hittat mest fästingar i barr- och blåbärsskog, för där hittar de skugga och skydd. Fästingarnas värsta hot är värme och torka. UNDER DE senaste åren har mängden fästingar ökat i rask takt vid alla fältstationer. Forskarna är enhälliga om att klimatförändringen är en orsak till detta. Varmare höstar och mildare vintrar har lett till kortare perioder med snötäcke. Fästingen har därmed längre tid på sig att hitta värddjur och föröka sig.

Också värddjuren drar fördel av kortare tid med snötäcke, vilket leder till ett ökat antal lämpliga värddjur. De ökade mängderna fästingar i skärgården beror enligt Sormunen på att djur ofta samlas nära strandområden, och dessutom lever djurpopulationerna närmare varandra på öar. På Själö har antalet vitsvanshjortar och mårdhundar ökat, vilket delvis förklarar det ökade antalet fästingar.

Samtidigt som fästingantalet har ökat, har också förekomsten av borrelia-bakterien blivit allt vanligare. Mellan 10–30 procent av fästingarna bär på borrelia, hos vuxna fästingar förekommer den oftare än hos de yngre individerna. TBE-viruset (Tick-born encephalitis/Fästingöverförd hjärninflammation) är mycket mera sällsynt, och finns oftast koncentrerat på små områden.

• Även på dessa områden är det endast 0,5–1 procent av fästingarna som bär på viruset.
• Fästingen smittas av sitt värddjur, men alla värddjur bär inte på borrelia eller TBE-virus.
• Till exempel sorkar och trastar smittar fästingar, medan det finns bevis på att hjortdjur till och med kan rena fästingar från sjukdomar.

Enligt Sormunen anser forskare i allmänhet att ju fler värddjursarter det finns, desto färre fästingar sprider infektioner i och med att alla arter inte bär på sjukdomar. PÅ SJÄLÖ finns en nötlund där TBE-viruset förekommer. I denna lund finns det knappt någon vegetation på marknivå – på grund av detta söker alla fästingar oberoende utvecklingsstadium mat på samma höjd.

Sormunen berättar att TBE-viruset behöver ganska specifika förhållanden för att sprida sig. Men just på ställen där det samtidigt förekommer fästingar på olika utvecklingsstadier som äter nära varandra, till exempel bakom sorkarnas öron, sprids viruset lättare. I Finland insjuknar cirka 60–80 människor årligen i TBE.

Av borreliainfektioner rapporteras mellan 5000–6000 i Finland och runt 85 000 i hela Europa. Många infektioner blir dock inte rapporterade och siffran från Europa är bara indikativ, eftersom alla länder har lite olika system för rapporteringen. Antalet insjuknade i både borrelia och TBE har i alla fall stigit i Europa liksom i USA, förklarar Sormunen.

Just nu försöker forskningsgruppen reda ut om det redan finns eller om det kommer att finnas naturliga fiender för fästingar i Finland. Det har hittats spår av en fästingparasit, Ixodiphagus hookeri, i Själöfästingens DNA, och nu forskas det aktivt i om denna parasit kan finnas i större utsträckning i Finland.

Men parasiten är så liten att man inte ens ser den, vilket gör forskningen ganska krävande. Myror är ett annat aktuellt forskningsobjekt. Enligt Sormunen äter myror vad som helst, och det skulle vara förvånande om de inte åt fästingar. Ännu har det inte hittats bevis för detta, men man har upptäckt att det brukar finnas färre fästingar nära myrstackar.

• Varför vet ingen ännu, så forskningen fortsätter.
• Enligt Sormunen funderar folk ofta på om det finns något nytta med fästingar, men det finns inget svar på det heller.
• Fästingens existens kan till exempel ha något att göra med att begränsa en viss djurart.
• Fästingantalet har åtminstone ökat så mycket att Sormunen tycker det vore väldigt konstigt om inget djur åt dem.

Så det verkar kanske finnas lite hopp för framtiden, om man vill tänka så. Artikelförfattaren Julia Ajanko är geograf och fotograf som bor på ön Brännskär i Nagu. Julia är styrelsemedlem i medborgarorganisationen Finlands öar r.f. Denna artikel är publicerad med stöd från Svenska kulturfonden.
Visa hela svaret

Nathalie Bergh