Kan Alla Ägg Bli Kycklingar?

Obefruktade ägg – För att en kyckling ska komma ut ur ett ägg måste ägget befruktas av en tupp. I de flesta hönshus bor bara höns – och inga tuppar – då kan alltså inte äggen befruktas och därmed inte utvecklas till kycklingar. Även om ett ägg befruktas måste hönan ruva i 21 dagar på ägget innan en kyckling kan kläckas.
Visa hela svaret

Hur vet man om ett ägg är befruktat?

Ett befruktat hönsägg. – Hönor behöver ingen tupp för att värpa ägg. Det betyder alltså att du kan ha hönor utan tupp, och få ägg ändå. De är bara obefruktade. När du har en tupp med i gänget så kommer äggen att högst troligen vara befruktade, så länge tuppen gör sitt jobb.

• Befruktade ägg är precis lika ätbara som obefruktade.
• Ett befruktat ägg är inte kycklingar, utan är en liten cell fast på äggulan, som kan ha en chans att bli en kyckling under de rätta omständigheterna (efter 21 dagar).
• Nu verkade det som att alla mina hönsägg var befruktade, vilket betyder att Isla tar hand om alla sina brudar.

Alla ägg har vanligtvis en vit prick på sig, även butiksägg, så du behöver inte vara orolig för att alla ägg du äter är befruktade. Det är när ägget ser ut som denna, som ett öga och stor och rund ring runt den vita pricken, som du vet att ägget är befruktat.
Visa hela svaret

Hur många ägg är vanligt att få ut vid IVF?

Hur många ägg är normalt vid IVF? » » Hur många ägg är normalt vid IVF? Senast uppdaterad: 27 maj, 2022 När en kvinna genomgår en hormonbehandling i samband med IVF, varierar det från individ till individ hur äggstockarna reagerar på hormonet. Det är ett brett spann, från att vissa kvinnor har äggstockar som reagerar starkt på små doser, till att andra kvinnor kan ha en svag reaktion vid höga doser.

• Äggreserv Detta beror på hur stor äggreserven i äggstockarna är, vilket betyder hur många anlag till ägg som finns.
• Ägganlag är förstadier till ägg, alltså ägg som inte utvecklats ännu.
• Dessa ligger vilande i äggstocken.
• När ägglossningen närmar sig växer ett antal ägg och påbörjar en utvecklingsfas för att bli ägg som är mogna för att genomgå ägglossning och sedan befruktning.

Bara ett, eller i undantagsfall två, ägg kommer så långt i utvecklingen att det/de blir aktuella för själva ägglossningen. De andra äggen som börjat sin mognadsfas tillbakabildas och är därmed förbrukade. Stimuleringen Innan en fertilitetsbehandling kan startas behöver kvinnan eller paret genomgå en fertilitetsutredning.

Då tas ofta ett blodprov på kvinnan som mäter hormonet AMH (Anti-Mülleriskt hormon). Detta prov, tillsammans med en ultraljudsundersökning av äggstockarna, ger en bild av hur äggreserven ser ut hos kvinnan. Informationen från fertilitetsutredningen ligger till grund för hur IVF-läkaren sedan kan planera hormonstimuleringen, för att få en så optimal behandling som möjligt.

Vid hormonsstimuleringen i samband med IVF är ofta målet rent generellt att få ut ungefär åtta-tio ägg. Men ibland blir det färre och ibland blir det fler. IVF-läkaren kan justera hormondoserna under behandlingens gång om man ser att äggstockarna reagerar för starkt eller för svagt.

Utvecklingen av äggen följs med ultraljudskontroll och ibland även blodprov. Ett normalt antal ägg vid en IVF-behandling kan alltså variera från 1 och uppåt, för vad som är normalt för en kvinna är inte detsamma som är normalt för en annan. För vissa räcker det med ett enda ägg för att bli gravida, men självklart ökar chansen till graviditet om stimuleringen kan leda till några fler.

Överstimulering “Ju fler desto bättre” är inget som gäller vid hormonstimulering. Om ett högt antal ägg börjar utvecklas i äggstockarna kan det leda till överstimulering (OHSS – Ovariellt hyperstimuleringssyndrom). Det innebär att vätska ansamlas i buken, och kvinnan kan få symptom i form av smärta, ömhet över nedre delen av magen, illamående och svårigheter att dra djupa andetag.

I sällsynta fall kan sjukhusvård behövas. IVF-läkare har mycket kunskap och erfarenhet gällande att förutse vilka doser som behövs för att behandlingen ska ge ett bra utbyte av ägg, och de är bra på att sätta in åtgärder om man ser att vissa symptom på överstimulering börjar visa sig. Viktigt är att man som patient hör av sig till kliniken när man känner av dessa symptom.

Varmt välkommen att kontakta våra kliniker om du har frågor! Terése Arvidsson har arbetat inom koncernen sedan 2007 och sen november 2021 arbetar hon inom Eugin Sweden, ägare av Nordic IVF och Stockholm IVF. Hon har tidigare arbetat inom Nordic IVF och har en bakgrund som embryolog på Nordic IVF i Göteborg. Terése arbetar i nära samarbete med HR i projekt inom marknadsföring, kommunikation och övriga uppdrag kopplat till koncernen.
Visa hela svaret

Kan en tupp lägga ett ägg?

Korta liv och plågsam död – Hälften av alla kycklingar som kläcks på kläckerier, som är anslutna till äggfabrikerna, är tuppar. Eftersom tuppkycklingarna inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion, dödas de direkt efter att de kläckts.

1. Minst 15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige genom gasning eller malning/maceration.
2. 9) Forskning pågår för att kunna könsbestämma äggen redan innan de kläcks för att slippa avlivningen, och vissa andra länder i Europa har infört förbud mot avlivning av tuppkycklingar.
3. Hönorna i äggfabrikerna dödas när de är cirka 1 ½ år gamla.

Då anses de inte längre lönsamma i produktionen och är bensköra efter den krävande äggläggningen. Ungefär hälften av hönorna transporteras till ett slakteri för att dödas. (9, 10) Årligen dör upp emot 10 000 svenska hönor i samband med sådana transporter på grund av t.ex.

• Skador eller bristfällig ventilation.
• 11) På slakteriet bedövas hönorna med el.
• 9) Vid elbedövning hängs hönorna upp i benen vid fullt medvetande och får sedan huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad.
• Efter det skärs halsen upp.
• Håkantorp slakteri slaktar hönor från äggindustrin.
• De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl i stallet de tillbringat större delen av sitt liv.

Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet. (12, 13) En del av de utsorterade hönorna gasas ihjäl i ett mobilt slakteri, “Chickpulp”, som sedan maler ner de döda hönsen till minkfoder.
Visa hela svaret

Kan man få kycklingar utan tupp?

Senast ändrad: 25 oktober 2021 Höns och tuppar tillsammans. Foto: Lotta Jönsson. Våra värphöns och tuppar parar sig naturligt. En höna kan lägga ägg utan att vara befruktad av en tupp, men för att en kyckling ska utvecklas i ägget krävs att hönan är befruktad. Befruktning kan ske via naturlig parning eller via artificiell insemination.

I Sverige tillämpas naturlig parning och då går tuppar och hönor tillsammans i stora grupper i flervånings- eller envåningssystem. Gruppstorlekarna kan här vara 1000-tals djur. I flocken finns ca 1 tupp per 10 hönor. Befruktade ägg samlas in varje dag från redena för vidare transport till något kläckeri.

Befruktade ägg kan lagras under ca en vecka innan de läggs in i ruvmaskinen. Efter en parning lagrar hönan sperma i äggledaren för ca en veckas “behov”. För att hönan ska fortsätta lägga befruktade ägg krävs alltså en ny parning efter ca en vecka. Man brukar samla ägg för kläckning då hönan är mellan 25 till ca 65 veckor gammal.

En höna kan därmed bli mamma till 180-200 kycklingar varav hälften är hönkycklingar och resten tuppkycklingar. Artificiell insemination förekommer vid avelsarbete utomlands. Då hålls hönor och tuppar skilda från varandra, en till tre i burar. Tupparna mjölkas regelbundet på sperma och hönorna insemineras via kloaken ca var femte dag under samma tidsperiod som vid naturlig parning.

Vid avel av moderna högproducerande värphöns sker avelsarbetet i flera led. Resultatet blir en korsning av flera linjer, där varje linje bär på särskilda egenskaper som ska föras över till nästa generation. Avkomman, blir därmed en korsning av linjerna, och benämns som hybrid.

1. Svenska representanter för de internationella avelsföretagen importerar varje år föräldradjuren (parents) som daggamla kycklingar av tupp- respektive hönlinje.
2. Äggen som hönorna lägger när de blivit könsmogna och befruktade av tupparna kläcks och ger upphov till brukshönorna som producerar äggen som säljs till konsument.

Omkring 6 miljoner unghöns föds årligen upp i Sverige. Principerna för korsning mellan linjer (A-D) för att ge produktionsdjur (ABCD) De befruktade äggen ruvas med den trubbiga änden upp under 18 dagar i ruvningsmaskiner under kontrollerad temperatur (37,0-38,0°C) och luftfuktighet. Äggen tippas automatiskt 90° varje dag för att gulan (embryot) ska hållas centrerad och inte fastna mot skalets insida eller komma i kontakt med den luftblåsa som bildas vid äggets tjockända.

Därefter flyttas äggen över till kläckningsmaskiner och efter tre dagar kläcks de och kycklingarna kryper ut. Efter kläckning könssorteras kycklingarna. Könssorteringen bygger vanligen på att det finns små, små skillnader i utseendet av de yttre genitalorganen. För att se denna skillnad krävs ett skarpt och tränat öga samt stor fingerfärdighet.

Av tradition har detta hantverk utvecklats till fulländning i Japan och inflyttade japaner står för det mesta av könsorteringen även i Sverige. En flink sorterare klarar ca 1200 kycklingar i timmen och endast en liten andel av kycklingarna felsorteras.

• I dag avlivas merparten av tuppkycklingarna redan på kläckeriet eftersom det saknas användning för dessa.
• Det har gjorts ansatser att föda upp tuppkycklingarna för humankonsumtion.
• Uppfödningsperioden blir då lång och foderåtgången per kilo tillväxt hög eftersom värphönshybrider är selekterade för hög äggproduktion och inte med fokus på tillväxt och muskelansättning.

Det har visats sig svårt att hitta avsättning för köttet som blir dyrare än vanligt kycklingkött och kräver en annan anrättning än det kycklingkött som vi är vana vid. Forskning pågår i många länder för att få fram en metod att redan tidigt under ruvningen kunna avgöra vilket kön embryot i ägget kommer utvecklas till.
Visa hela svaret

Varför är det blod i ägget?

Konstig insida – Blodfläck: Ibland kan äggen ha en liten blodfläck i sig. Det kanske ser oroande ut men är ingenting farligt! Fläckarna uppstår när ett blodkärl i livmodern går sönder, kanske för att hönan blivit rädd. Vattniga vitor: När du ska steka dina ägg kan du kanske märka att vitan är vattnigare än vad du är van vid.
Visa hela svaret

Är ICA Basic kyckling halal?

Ica-kyckling halal-godkänd Det har länge varit svårt att hitta halal kött och kyckling i svenska butiker, men långsamt verkar det gå åt rätt håll. På Willys har man sedan en tid tillbaka kunnat hitta både halal korv, mortadella, salami, kyckling och köttfärs. Nu senast går det även att hitta halal-godkänd kyckling på ICA.

Observera att den här artikeln uppdaterades med ny information baserad på information från ICAs kundtjänst den 20 Januari 2013. Icas egna kycklingfiléer (se bild nedan) är slaktad i Danmark och klassas som “Halal-godkänd”. Enligt ICAs kundtjänst innebär detta: Halal betyder “tillåten mat” och många muslimer äter bara halalslaktat kött.

Halalslakt innebär att varje djur ska slaktas i Allahs namn vänt mot mecka under bön. Slakten ska utföras av en troende muslim. I vissa fall är halalslakt kopplat till att djuret slaktas utan bedövning. Slakt utan bedövning är förbjudet enligt svensk lagstiftning.

Att alla djur bedövas före slakt är också ett mycket viktigt och grundläggande krav vi på ICA ställer på leverantörer av kött utanför Sverige. Det finns inga krav på att märka ut om ett kött är halaslaktat eller inte men vi har var att göra detta på vår ICA Basic kyckling eftersom vi märker att det finns kunder som efterfrågar detta.

Detta kött har alltså slaktats på ett Halalgodkänt sätt samtidigt som den följer svensk lagstiftning och därmed säkrar att djuret har behandlats väl och bedövats före slakt. Källa: ICAs kundtjänst, e-postkonversation den 18 Januari 2013. : Ica-kyckling halal-godkänd
Visa hela svaret

Har ICA Ekologisk kyckling?

Apelsin- och stjärnanisglacerad kyckling – Den här härligt krispiga kycklingen får sin varma, underbara smak från en apelsinglaze kryddad med stjärnanis. Servera den apelsin- och stjärnanisglaserade kycklingen med sötpotatisstomp och en god grönskålssallad som även den innehåller apelsin.

• Växer långsamt och lever längre (dubbelt så länge som en vanligt uppfödd kyckling)
• Får röra sig fritt utomhus och har gott om plats både ute och inne
• Äter ekologiskt foder utan tillsatser och antibiotika
• Lever ett liv i små grupper
• Får mycket dagsljus, halmbalar och sandbad

Visa hela svaret

Varför ska man äta ekologiska ägg?

Bästa valet av ägg är KRAV-märkta. Dessa hönor har möjlighet till utevistelse på bevuxen mark där de kan söka mat och sysselsätta sig. Dessutom är fodret i ekologisk äggproduktion till allra största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden. I jämförelse med andra animalier så har ägg låg klimatpåverkan. En höna lägger många ägg under sin livstid och det foder hon äter omvandlas relativt effektivt till protein. Det är just odlingen av foder som orsakar störst växthusgasutsläpp från äggproduktionen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid.

Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel, och från energianvändning i stallar. Ägg märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan. Svenska konventionella ägg har flera fördelar jämfört med importerade. Sverige har hårdare regelverk kring djurvälfärd än många andra länder, det är exempelvis inte tillåtet att klippa näbbarna på hönorna.

Detta är annars vanligt i länder där hönorna har ännu mindre plats eftersom de annars ofta börjar picka och plocka fjädrar av varandra. Samtidigt finns det mycket kvar att önska kring djurvälfärd även för svenska värphöns. Hönorna lever antingen frigående inomhus i stora hallar eller i flockar om max 16 hönor i inredda burar med sandbad, sittpinne och rede att värpa i.

Även om hönorna har mer plats än i många andra länder så är det fortfarande trångt. Stimulerande utevistelse erbjuds endast hönorna som lägger KRAV-märkta ägg. Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.

Att odla den mängd foder som krävs för att producera 1 kg ägg kräver dock liten markyta eftersom hönan lägger många ägg under sin livstid och fodret utnyttjas då effektivt. Att liten markyta behövs minskar trycket på ny jordbruksmark. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

Branschen i Sverige har dock engagerat sig i sojadialogen och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra), eller certifikat för certifierad soja vilket driver på en mer ansvarsfull odling av soja. För importerade ägg är det svårare att veta varifrån sojan kommer.

Sverige, liksom Finland och Danmark, har hårdare regler kring användning av antibiotika i djurproduktion än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Inom EU är användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet, men mängderna som används kan vara höga.

0 = Ekologisk produktion 1 = Frigående utomhus 2 = Frigående inomhus 3 = Burhöns

Därefter framgår i vilket land som ägget producerats, till exempel SE=Sverige, FI=Finland och DK=Danmark. Sedan kommer en kod för varje anläggning där ägget producerats samt en frivillig uppgift om vilket stall i en anläggning som ägget kommer ifrån. Värphöns som slaktas efter att de tjänstgjort klart som äggproducenter förbränns eller skickas på export.

Att äta upp dessa vore att utnyttja resurserna bättre. I dagsläget föder man alltså inte upp hönor utan de är en restprodukt till äggproduktionen. Dagens bedömning för exempelvis hönsfärs i Köttguiden blir därmed enligt samma bedömningsskala som för ägg – förutsatt att det är värphöns det rör sig om. Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning.

När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså ägg med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning.
Visa hela svaret

Är det äggulan som blir en kyckling?

Äggets anatomi Äggskalet består i huvudsak av kalk. Det behövs lika mycket kalk till ett stort äggskal som till ett litet och därför är stora ägg skörare i skalet. Äggvitan innehåller 90 % vatten och 10 % ren protein. Äggproteiner har en sammansättning som kan utnyttjas till nästan 100 % av kroppen.

• Vitan är olika tjock i olika delar av ägget, tjockast är den i äggsnoddarna som hjälper till att hålla gulan på plats.
• Gulan är det egentliga ägget.
• Den innehåller alla de näringsämnen som behövs för att bilda ett nytt liv, kycklingen.1.
• Skalet består i huvudsak av kalciumkarbonat.2.
• Gulan ligger mitt i ägget.

Färgen varierar med fodret. Här finns mineraler och fett.3. Membran ligger runt gulan.4. Äggsnoddar består av äggvita och håller gulan på plats i mitten av ägget.5. Cuticula är en hinna runt skalet.6. Luftblåsan formas i den trubbiga delen av ägget mellan de två skalmembranen.7. : Äggets anatomi
Visa hela svaret

Varför dör kycklingar i ägget?

Luftfuktighet – Strax efter att en höna lagt ett ägg bildas en liten luftbubbla i ena änden av ägget. Eftersom luftbubblans storlek ändrar sig beroende av bland annat temperatur och luftfuktighet skiljs den från resten av ägget av ett elastiskt membran.

1. Ju torrare den omgivande luften är, desto större blir bubblan då vätskor i ägget avges snabbare.
2. Det motsatta förhållanden gäller vid fuktigare omgivningar: luftbubblan blir mindre eftersom ägget inte avger tillräckligt med vatten för att ge plats åt luftbubblan.
3. När kycklingen för första gången pickar hål på skalet sker det på en plats direkt ovanför luftbubblan, detta för att den inte ska drunkna av vätskan i ägget.

Om luftfuktigheten varit för låg kan luftbubblan vara för liten och kycklingen dör då den försöker ta sig ut. Därför är det viktigt att man kontrollerar luftblåsans storlek i ägget med jämna mellanrum, speciellt noggrann bör man vara den sista veckan innan kläckning.

1. Att kontrollera luftblåsan gör man enkelt genom att lysa äggen.
2. Blåsan skall då utgöra 1/4 -1/3 av ägget.
3. Beroende på blåsans storlek, för stor eller för liten, måste fuktigheten ökas respektive minskas.
4. Detta reglerar man med de vattenskålar man har i maskinen, ju större vattenyta desto högre vattenavdunstning och därmed luftfuktighet.

Man kan även öka den ytterligare genom att t.ex. lägga en tvättsvamp (=stor vattenyta) i vattenskålen. Luftblåsans storlek kan regleras på bara ett par dygn. Tänk på att omgivningens luftfuktighet kan variera kraftigt beroende på årstid och väder vilket naturligtvis också påverkar fuktigheten i kläckmaskinen på grund av den nödvändiga ventilationen.

Det är också viktigt att påpeka att äggens storlek påverkar hur känsliga det är mot förändringar i luftfuktigheten. Eftersom ägg innehåller ungefär samma mängd (=massa) skal innebär det att stora ägg har tunnare skal än mindre vilket gör att de påverkas olika mycket. Således bör man undvika att blanda olika äggstorlekar i samma kläckomgång eftersom feltoleranserna krymper.

Anledningen till att man bör öka luftfuktigheten de sista dagarna innan kläckning är för att göra skalet något mjukare samt att minska skalets benägenhet att torka fast mot den stackars kycklingen som har fullt upp med att ta sig ut ur ägget. Felsökning vid maskinkläckning

Visa hela svaret

Hur många ägg blir kycklingar?

Senast ändrad: 25 oktober 2021 Höns och tuppar tillsammans. Foto: Lotta Jönsson. Våra värphöns och tuppar parar sig naturligt. En höna kan lägga ägg utan att vara befruktad av en tupp, men för att en kyckling ska utvecklas i ägget krävs att hönan är befruktad. Befruktning kan ske via naturlig parning eller via artificiell insemination.

I Sverige tillämpas naturlig parning och då går tuppar och hönor tillsammans i stora grupper i flervånings- eller envåningssystem. Gruppstorlekarna kan här vara 1000-tals djur. I flocken finns ca 1 tupp per 10 hönor. Befruktade ägg samlas in varje dag från redena för vidare transport till något kläckeri.

Befruktade ägg kan lagras under ca en vecka innan de läggs in i ruvmaskinen. Efter en parning lagrar hönan sperma i äggledaren för ca en veckas “behov”. För att hönan ska fortsätta lägga befruktade ägg krävs alltså en ny parning efter ca en vecka. Man brukar samla ägg för kläckning då hönan är mellan 25 till ca 65 veckor gammal.

• En höna kan därmed bli mamma till 180-200 kycklingar varav hälften är hönkycklingar och resten tuppkycklingar.
• Artificiell insemination förekommer vid avelsarbete utomlands.
• Då hålls hönor och tuppar skilda från varandra, en till tre i burar.
• Tupparna mjölkas regelbundet på sperma och hönorna insemineras via kloaken ca var femte dag under samma tidsperiod som vid naturlig parning.

Vid avel av moderna högproducerande värphöns sker avelsarbetet i flera led. Resultatet blir en korsning av flera linjer, där varje linje bär på särskilda egenskaper som ska föras över till nästa generation. Avkomman, blir därmed en korsning av linjerna, och benämns som hybrid.

• Svenska representanter för de internationella avelsföretagen importerar varje år föräldradjuren (parents) som daggamla kycklingar av tupp- respektive hönlinje.
• Äggen som hönorna lägger när de blivit könsmogna och befruktade av tupparna kläcks och ger upphov till brukshönorna som producerar äggen som säljs till konsument.

Omkring 6 miljoner unghöns föds årligen upp i Sverige. Principerna för korsning mellan linjer (A-D) för att ge produktionsdjur (ABCD) De befruktade äggen ruvas med den trubbiga änden upp under 18 dagar i ruvningsmaskiner under kontrollerad temperatur (37,0-38,0°C) och luftfuktighet. Äggen tippas automatiskt 90° varje dag för att gulan (embryot) ska hållas centrerad och inte fastna mot skalets insida eller komma i kontakt med den luftblåsa som bildas vid äggets tjockända.

Därefter flyttas äggen över till kläckningsmaskiner och efter tre dagar kläcks de och kycklingarna kryper ut. Efter kläckning könssorteras kycklingarna. Könssorteringen bygger vanligen på att det finns små, små skillnader i utseendet av de yttre genitalorganen. För att se denna skillnad krävs ett skarpt och tränat öga samt stor fingerfärdighet.

Av tradition har detta hantverk utvecklats till fulländning i Japan och inflyttade japaner står för det mesta av könsorteringen även i Sverige. En flink sorterare klarar ca 1200 kycklingar i timmen och endast en liten andel av kycklingarna felsorteras.

I dag avlivas merparten av tuppkycklingarna redan på kläckeriet eftersom det saknas användning för dessa. Det har gjorts ansatser att föda upp tuppkycklingarna för humankonsumtion. Uppfödningsperioden blir då lång och foderåtgången per kilo tillväxt hög eftersom värphönshybrider är selekterade för hög äggproduktion och inte med fokus på tillväxt och muskelansättning.

Det har visats sig svårt att hitta avsättning för köttet som blir dyrare än vanligt kycklingkött och kräver en annan anrättning än det kycklingkött som vi är vana vid. Forskning pågår i många länder för att få fram en metod att redan tidigt under ruvningen kunna avgöra vilket kön embryot i ägget kommer utvecklas till.
Visa hela svaret

Nathalie Bergh