Vad Använder Bin Honung Till?

Honung består av nektar som bina samlar ihop under sommarhalvåret, som omvandlas genom bearbetning deras magar. Honungen är binas foderförråd, som gör att de klarar vintern och perioder med mindre mat.
Visa hela svaret

Vad kan man göra med bin?

Bin ger oss mat på tallriken – För att det ska bli frukt och frön behöver växter pollineras eller befruktas med andra ord. Pollinering betyder att pollen flyttas från ståndare till pistill, inom samma blomma eller mellan olika blommor. Nästan alla blomväxter behöver hjälp med pollinering från olika insekter, men några tar hjälp av vind eller vatten medan andra blommor sköter pollineringen själva.

Mycket av maten som vi äter kommer från växter som pollineras av insekter. Bin besöker inte blommorna för att hjälpa till med pollineringen utan för att hämta mat. Samtidigt hjälper bina växterna och växterna ger oss mat. Den tjänsten är helt gratis och kallas för en ekosystemtjänst. När fler arter av bin pollinerar en odling är det bra för skörden.

Forskare har sett att det kan bli fler frön och bättre frukt om flera biarter besöker en odling med till exempel tomater, solrosor, vattenmelon, kaffe, jordgubbar, äpple eller körsbär jämfört med om bara några få arter gör det.
Visa hela svaret

Vad producerar bin?

Rectangle 3 Created with Sketch.27 Feb

I en bikupa finns det mellan 20 000 – 90 000 bin beroende på årstid och hur starkt samhället är. Ett riktigt starkt samhälle under högsommar med en duktig drottning kan ha hela fantastiska 90 000 invånare i samhället. Bidrottningens huvuduppgift i samhället är fortplantning. En fullgod drottning lägger mellan 2 000 – 3 000 ägg om dagen och producerar ca 500 000 ägg under sin livstid. Drottningen bestämmer om det skall produceras drönare (hanar) eller arbetsbin (honor). För att det ska bli arbetsbin behöver drottningen tillföra spermier från den “bank” hon fått från drönarna under befruktningen. I en kupa finns det 1 drottning, 100 – 1000 drönare och resten arbetsbin med olika uppgifter. Varje arbetsbi har sin specifika uppgift i bisamhället. Arbetslivet börjar inne i kupan där arbetsbina håller kupan i rätt temperatur, sköter och matar larver, städar och matar drottningen (putsbin och ambin). Därefter blir de husbin, byggbin och vaktbin vid öppningen till kupan (flustret). Slutligen blir de dragbin / flygbin som drar in pollen, nektar, vatten och propolis till kupan. Drottningen kan leva upp till 5 år och arbetsbin har en livslängd på 1 – 6 månader beroende på årstid, ett bi lever kortare tid under högsommaren när bina drar in som mest nektar och arbetar hårdast både i och utanför kupan, då endast 4, max 5 veckor. Drottningen är ibland märkt med en prick på skölden. Biodlaren själv bestämmer om hen vill märka sina drottningar för att ha koll på dem bättre. Drottningen märks då med en specifik färg i rätt kulör från en “årsfägtabell” och märks med den kulör som gäller för hennes födelseår. Drottningen styr bisamhället med hjälp av feromoner (doftämnen). Bin kommunicerar med varandra genom att utsöndra feromoner. Feromoner styr alltså samarbetet mellan bina i samhället. Olika dofter aktiverar olika typer av handling/aktivitet. Bina kan även kommunicera via dans för att berätta vart nektar- och pollenkällor finns. Bin kan även ge ifrån sig ljudsignaler. Bina samlar vatten, pollen, nektar och propolis till bikupan. Vax är det material som bina bygger sin bostad av och är det materialet där bin förvarar honung och pollen i. Drottningen lägger larverna som skall bli nya drönare och arbetsbin i de celler som bina byggt. Det finns lite forskning men, beräkningar tyder på att bina behöver ca 8kg honung för att tillverka 1 kg vax. Honung tillverkas av nektar inhämtade från naturen. Genom fodersaftkörtlar som producerar enzymer omvandlar bina nektar till honung (rörsocker till frukt- och druvsocker) – Av 3 kg inhämtad nektar producerar bina 1 kg honung. För varje kg honung som biodlaren skattar (tar ur kupan) produceras ca 4 gånger mer honung i kupan, som används av bina som föda i bisamhället. En drönare förbrukar 14 mg honung per halvtimmes flygtur, vilket är tre ggr mer än ett arbetsbi. Medelskörden för biodlare i Sverige per bisamhälle är ca 30kg/kupa och kan variera från år till år och från plats till plats beroende på zon, väder och nederbörd. Årsbehovet av pollen för ett bisamhälle ligger på 30 – 40kg och det kan finnas 1500 – 10 000 pollenkorn per gram honung. För att skapa 0,5kg honung behöver bina besöka 3 – 4 miljoner blommor. Albert Einstein lär ha sagt “Om alla bin i världen skulle dö ut, är mänskligheten utplånad inom fyra år.” Vår biologiska mångfald likväl som vår föda är till stor del beroende av binas flitiga arbete. Visste du att tre fjärdedelar av all vår mat har vi tack vare binas pollineringsarbete, det är därför viktigt att vi värnar om våra pollenerande insekter. Källinformation är Mireille Lewis, Trädgårdsmästare & certifierad Permakulturdesigner Biodlare – Mrs Lewis Garden

Rectangle 3 Created with Sketch.
Visa hela svaret

Kan man ha bin utan att ta honung?

Rester av honung och vax kan innehålla sporer av amerikansk yngelröta. Därför ska du förvara det så att bin inte kommer åt det. Det gäller honung, vax och redskap men även begagnade bikupor som inte längre används, där det kan finnas rester av vax, honung och vinterfoder.
Visa hela svaret

Vad gör bina med nektar?

Hur gör bin honung? – Bin “pratar” med andra bin genom att “dansa” i kupan. Dansen visar var och hur långt bort det finns nektar, vatten eller pollen. För att göra ett gram honung måste ett bi flyga till 50 000 blommor för att skaffa nektar. Det tar ungefär 5 dagar.
Visa hela svaret

Vad är bin bra för?

Världens bin hotas av utrotning. Även människor hotas när bina försvinner. Denna lilla insekt bidrar på ett ovärderligt sätt till livsmedelsproduktionen över hela jorden. En minskning av antalet bin kommer leda till sämre skördar och osäkerhet i livsmedelsförsörjningen.

1. Den 20:e firar FN Världsbidagen för att uppmärksamma binas och andra pollinatörers roll för ekosystemen.
2. Tillsammans med andra pollinatörer, som till exempel fjärilar och kolibrier och fladdermöss, är bin nödvändiga för produktionen av mat och därmed människans överlevnad.
3. Pollineringen är oerhört viktig för matproduktionen men även för bönders försörjning och den biologiska mångfalden.

Det är till och med så att 75 procent av världens livsmedelsgrödor och 35 procent av jordbruksmarker är beroende av pollinatörer för att skydda ekosystemen. Foto: Boba Jaglicic/Unsplash.
Visa hela svaret

Vad kostar det att ha bin?

Kom-igång-kostnader – Det är svårt att säga exakt hur mycket det kostar att starta en biodling, men räkna med drygt 10 000 kr för att komma igång.

Bikupa med ramar, cirka 3 000 kr. Bin, 2 000–3 000 kr/samhälle. Arbetskläder och nödvändiga redskap för att hantera kupan, cirka 2 000 kr. Redskap för att hantera honungen, cirka 1 500–3 000 kr. Slungningsutrustning kostar, cirka 3 000 kr för en handdriven till uppemot 10 000 kr för mer avancerade. Eventuellt kan man hyra in sig hos en lokal honungsproducent och slunga där. Att hyra en kupa kan kosta allt från 4 000 till 10 000 kr beroende på var du bor.

Visa hela svaret

Vem äter bin?

Predatorer – Bin är fågeln biätares, Merops apiasters favoritföda. Ett annat exempel på djur som är känt för att livnära sig på bin är bivargen, en insekt som hör till ordningen steklar, Bålgetingen och sammetsgetingen tillhör också gruppen.
Visa hela svaret

Är honung dåligt?

Honungens hållbarhet – Honung köpt i affären har en hållbarhet på ca 2-3 år, från tappdatum, i oöppnad förpackning. Men sannolikt håller den sig mycket längre om den försvaras på rätt sätt. Ibland märks honung med bäst-före datum men det betyder alltså “bäst” före.
Visa hela svaret

Vad ska man göra med pollen från bin?

Pollen har minst lika stor betydelse för bisamhället som den nektar som bina samlar och omvandlar till honung. Pollen behövs som proteinkälla för uppfödning av larverna. Man beräknar att ett bisamhälle förbrukar 30-40 kg pollen under en bisäsong. Pollenkornen samlas in av bina och förs ihop till pollenklumpar på binas bakben.

• Bina blandar pollenet med honung och enzymer och fäster pollenklumpar på sina bakben.
• Insamlingen av “full last” tar i medeltal 6-10 min.
• Bina betraktas som mycket blomtrogna och det mesta av pollenet kommer från samma blomsort.
• Pollenkornen är alltid mikroskopiskt små, de varierar i storlek mellan 0,02 – 0,004 mm.

Pollen har olika näringshalt och färg. Färgen skiftar från vitt till regnbågens alla färger över till svart. Växterna producerar olika mycket pollen varför det kan variera hur mycket pollen bina samlar. Pollen varierar också i färg beroende på tillsättningen av nektar vid insamlingen men nedanstående tabell ger en ungefärlig uppfattning om olika växters pollen.

• Växt Pollen per blomma (mg) Färg Hallon 1,1-1,4 gröngul Maskros 5,0 gulröd Raps 1,0 gulgrön Vitsippa 2,8 ljust gulgrön Äpple 1,7 gröngrå Biodlarna kan använda pollen för tillverkning av foderdeg åt bina.2/3 av degen bör vara pollen och en tredjedel honung eller sirap.
• Pollen används också vid tillverkning av kosmetiska preparat t.ex.

schampo, krämer och salvor. Pollen har ett mångsidigt näringsinnehåll. I pollen finns bl.a. flavonoider, karotenoider, vitaminer och mineraler. Det används också som näringstillskott och anses förstärka ämnesomsättningen, öka uthålligheten och muskelstyrkan, lindra kvinnors menstruationsbesvär, ha effekt mot prostatabesvär, m.m.
Visa hela svaret

Varför ska man inte ha honung i te?

Ingen nytta i teet – Mycket av honungens hälsobringande ämnen, bland annat de bakteriedödande, förstörs vid upphettning över 40–45 grader, till exempel om man har den i te. Här har vetenskapen bekräftat erfarenheten. – När jag intervjuade naturfolk på Borneo, som använder vildhonung vid bland annat halsont och sår i munnen, var de noga 
med att den inte skulle upphettas, säger Tobias Olofsson.

Då försvinner effekten, menade de. Själv sötar han ändå teet med honung 
för att det är så gott. – Men jag ser också till att äta den kall, till exempel på smörgås, gröt, fil eller yoghurt, säger han. Tobias Olofsson är själv biodlare och uppvuxen med honung. Hans äldre släktingar odlade bin och hans morfar är Sveriges äldsta biodlare, 98 år och fortfarande aktiv.

– Kanske bidrar honung till ett friskare liv på äldre dagar, det är något som vår forskargrupp hoppas kunna undersöka framöver. Personer som blivit 100 år gamla är i stor utsträckning biodlare, visar en rysk undersökning.
Visa hela svaret

Är honung bra för dig?

Nyttiga mjölksyrabakterier och antibakteriell verkan – Men trots den höga sockerhalten och trots att nyttigheterna är begränsade, lyfts honung ofta fram som en ren hälsoprodukt. Anledningen är att bina under honungsproduktionen tillsätter levande mjölksyrabakterier, som har antibakteriella egenskaper och därför kan vara ett alternativ till antibiotika.

Men mjölksyrabakterierna dör snabbt och enligt Alejandra Vásquez finns det inga levande mjölksyrabakterier i honungen vi köper i matbutiken. – Det är bara nyproducerad honung som innehåller levande mjölksyrabakterier i varierande mängd. Sådan honung är näst intill omöjlig att få tag på i Sverige, såvida man inte har direktkontakt med en biodlare.

Alternativet är att man återintroducerar levande mjölksyrebakterier i mogen honung, säger Alejandra Vásquez, som är med och utvecklar sådan honung under produktnamnet Doktor Honung. – Som Alejandra säger, de nyttiga mjölksyrebakterierna dör snabbt. Men innan bakterierna dör så producerar de bakteriehämmande substanser som finns kvar i den mogna honungen.
Visa hela svaret

Hur många bin krävs för en burk honung?

Onyttigt vetande kanske, men medge att det är intressant! –

Ett bi väger ca 0,1 gram. Drottningen är mer än dubbelt så tung ca 0,23 gram. I ett bisamhälle kan det finnas upp till 90 000 bin. Dvs ca 9 kg bimassa! En bidrottning kan lägga upp till 3 000 ägg per dygn vilket är tre ggr hennes egen vikt. Ett arbetsbi under sin tid som flygbi (1-2 v.) flyger ca 15 mil. Ett flygbi kan samla nektar till ca 2,5 gram honung. För att få en burk honung (700 g), har bina gjort ungefär 10 miljoner besök på blommor och växter. Det krävs en flygsträcka av 4000 mil, alltså runt ekvatorn för att samla in nektar till en burk honung. Att i Sverige produceras per år 2 600 ton honung av ca: 6 miljarder bin, vilka gjort ca: 40 000 miljarder besök på blommor och växter. För att samla in nektar till all denna honung har krävts en sammanlagd flygsträcka på 16 miljarder mil eller 4 miljoner varv runt jorden.

Visa hela svaret

Vad tätar bin sitt bo med?

Propolis Kittvax eller propolis samlar bina från olika träd och buskar. Bina samlar propolisen på bakbenens pollenkorgar varför den ibland innehåller även pollen. Råmaterialet kommer från hartsöverdragna knoppar på vissa lövträd och från kåda av gran och tall. Färgen på kittvaxet växlar och kan vara från gult till rött eller mörkbrunt.

• Ittvaxet användes till att täta springor och mindre öppningar i kupan främst under hösten.
• Inkräktare som dött inne i kupan kan även de dras över av ett lufttätt lager av kittvax för att inte skadliga bakterier skall växa till sig.
• Hittills har forskarna funnit över 300 ämnen i propolis, bl.a.
• Balsamer, flavonoider, hartser, terpener, vax, fettsyror och eteriska oljor.

Kittvaxet innehåller även antibiotiskt verksamma ämnen. Redan flera hundra år före Krisiti födelse kände man till att propolis har läkande effekt på hudåkommor. Den användes också vid balsamering. Numer används propolis både som naturläkemedel och i traditionell läkarvård.

Propolis är starkt desinficerande och har även antibiotisk effekt. Propolis kan skrapas bort från bikupans väggar och ramar men vill man producera propolis i större mängder används speciella nät eller galler av metall eller livsmedelsgodkänd plast. Med denna metod kan man skörda 3-25 gram propolis per skördetillfälle och ett bisamhälle kan ge 80-100 gram propolis per säsong.

: Propolis
Visa hela svaret

Hur har bin samlag?

Livscykel – Under den kalla årstiden sitter bina samlade på och mellan kakorna och bildar en klunga eller klase, vanligen i mitten av kupan. De faller inte som många andra övervintrande insekter i dvala, utan lyckas genom att sitta tätt sammanpackade samt inta föda ur de insamlade förråden, hålla kroppstemperaturen över 8 °C även under de kallaste vintermånaderna.

1. I mars, ibland redan i februari, börjar drottningen lägga ägg i mitten av klungan, där temperaturen är högst.
2. Äggläggandet är mycket långsamt i början.
3. Allteftersom värmen tilltar på våren ökas äggläggningen.
4. Den når sitt maximum i juni och juli, för att sedan avtaga och helt upphöra i oktober och november.

Man har eventuellt kunnat urskilja äggläggningsperioder om 16-17 dygn, skilda av viloperioder om 5-7 dygn. Under årets lopp kan en drottning lägga upp till 500 000 ägg. Flygande bi med full pollensäck Parningen försiggår endast en gång under drottningens liv och sker under en utflykt som den unga drottningen företar långt från samhället, där träffar hon drönare från traktens andra bisamhällen. Drönarna parar sig endast med en enda hona, medan honorna parar sig med flera drönare, vanligen omkring 10.

• Varje samlag tar bara mellan 2 och 5 sekunder.
• I samband med samlaget lossnar hanens könsdelar från hans kropp mer eller mindre explosionsartat, ibland med ett hörbart ljud, och fastnar i honans vagina (de hindrar dock inte henne att para sig med andra hanar efteråt).
• Hanen faller till marken och dör strax därefter.

Hannarnas sädesvätska sparas i en särskild sädesbehållare hos honan. Drottningen kan själv vid äggläggningen styra om ägget ska befruktas eller inte. Ur obefruktade ägg utvecklas drönare. Arbetsbin och drottningar utvecklas däremot ur befruktade ägg. Att drottningen parar sig med flera drönare anses betydelsefullt för genetisk mångfald, vilket motverkar förödande inavel, och bäddar för en framgångsrik, livskraftig population,

Bina kan medvetet påverka avkommans egenskaper. Mot slutet av nektarsäsongen blir därför de senast framkläckta exemplaren särskilt övervintringshärdiga. Under äggläggningen ledsagas drottningen (i vita cirkeln) av arbetsbin. Under äggläggningen ledsagas drottningen av arbetsbin, som ger henne mat. Hon lägger ett ägg i varje cell.

Innan hon lägger ägget sticker drottningen in huvudet, liksom för att kontrollera att allt är i ordning. Därefter kryper hon åter ut, sticker in bakkroppen och lägger ägget på cellens botten. Ägget är vitt, genomskinligt, cirka 2 millimeter långt, svagt böjt och något spetsigare i ena änden än i den andra. Stadier i utvecklingen av en drönarpuppa Larven växer nu så snabbt att den på nionde dagen från äggets läggning fyller nästan hela cellen. Cellen förses då med ett vaxlock. Dessa med lock försedda celler är därefter kontinuerligt täckta av bin, som ruvar ynglet.

Inuti cellen spinner larven kring sig en kokong av silke och förpuppas,21 dygn efter äggläggningen kommer det fullbildade arbetsbiet fram ur puppan. Drönarnas utveckling tar 24-25 dygn, medan drottningen kommer fram redan 15-17 dygn efter äggets läggning. Långtifrån alla drönare får möjlighet att para sig med en hona.

De som inte gör så, och alltså överlever, körs ändå ut ur kupan till hösten, och sticks vanligen ihjäl i samband med detta. Företeelsen brukar kallas “drönarslakten”. Drönarnas livstid uppgår i allmänhet till ungefär 3 månader. Arbetsbin kan leva 9 månader.

• Men under den brådaste arbetstiden på sommaren når de endast en ålder av 6 veckor.
• Drottningen kan leva 4-5 år.
• Om ett bisamhälle av en eller annan anledning blivit utan drottning, kan denna brist ersättas, under förutsättning att arbetsbilarver finns, vilkas celler ännu inte är täckta med lock.
• I så fall byggs en cell innehållande ägg eller larv av arbetsbi om i största hast.

Väggarna rivs ned och en rymlig drottningcell inrättas. Rikligt med näring tillföres larven, och bina ruvar den med största omsorg. Dessa bemödanden kröns vanligen med framgång, genom att det ur cellen kommer fram en fullt utbildad drottning. Av detta framgår att de ägg ur vilka drottningar och arbetsbin utvecklas är av samma slag och att den olika utvecklingen beror på olikhet i föda och bostad.
Visa hela svaret

Vår tar bin vägen på vintern?

Hur gör bin? av · Publicerat 22 april, 2014 · Uppdaterat 8 oktober, 2020 Vill du veta vad bina äter i kupan och vad som händer när de sticks? Hur de överlever vintern och vad som hotar dem på våren? Och hur de berättar för varandra var maten finns? 1.

Hur gör bina honung? De flyger till blommorna för att samla nektar, som är binas kolhydrater. Nektarn transporteras i en liten specialdesignad honungsblåsa de har inuti kroppen. När bina kommer hem lämnar de över nektarn till ett husbi, det kallas nektarväxling. I den processen blandas enzymer från binas saliv in i nektarn och sockerarterna spjälkas till de enkla sockerarter, fruktsocker och druvsocker, som honungen till största del består av.

Bina fläktar sedan bort vattnet från nektarn för att få en koncentrerad sockerprodukt som kan lagras en lång tid utan att bli förstörd. När de lägger honungen inuti vaxcellerna i bikupan och täcker den med ett vaxlock är det färdig honung.2. Vad får de att äta när vi tar deras honung? Efter att biodlarna skattat den sista honungen på hösten brukar de flesta istället ge bina sockervatten som bisamhället hanterar som om det vore nektar.3.

1. Vad gör bina under vintern? Under vintern sitter bina tätt tillsammans som i en boll, det kallas vinterklot.
2. Drottningen sitter i mitten och arbetsbina roterar för att turas om att sitta ytterst.
3. Temperaturen kan ligga på ca 20 grader i mitten även om det är minus 20 grader ute.
4. För att hålla värmen äter bina fodret eller honungen för att få energi till att värma sig.

Deras dörr, flustret, är öppet och de kan flyga ut när de vill.4. Sticker bin? Jepp, bina kan stickas. De har en gadd som sitter i bakkroppen. Gadden har hullingar och när bina sticker för att försvara bisamhället så fastnar gadden och slits ut ur bakkroppen tillsammans med en giftblåsa och biet dör.

• Biet offrar sig för samhällets bästa.
• Det betyder att bina bara sticker när de känner sig hotade.5.
• Varför dör bina? En svår fråga, som många söker svaret på just nu.
• Det kan finnas många anledningar.
• Rent allmänt kan man säga att vintern är den svåraste perioden för ett bisamhälle.
• Då sitter bina inne i bikupan och eventuella sjukdomar kan vara påfrestande.

Om bisamhället inte är tillräckligt stort inför vintern så kan de inte klara av att hålla värmen. Det kan också bero på att de bin som finns i bikupan vid slutet av säsongen är gamla och inte klarar av att leva under hela vintern. Det är viktigt att ha gott om unga och friska bin i slutet av säsongen som ska hålla drottningen sällskap under hela vintern och fram till våren då det åter kommer att födas nya bin.

Bina kan också ha för lite vintermat för att klara sig. Men det största problemet idag är varroakvalstret som parasiterar på honungsbina. Varroa sprider virus som försvagar bin, och bina klarar inte själva att ta hand om kvalstret utan måste få hjälp av biodlaren.6. Hur pratar bin med varandra? När samlarbiet har hittat god nektar (sockervatten) eller pollen (frömjöl) i blomman flyger hon hem.

När hon kommer in i kupan kan hon berätta för sina kompisar vart de ska flyga för att hitta den goda maten. Först får familjen smaka på nektarn som hon har med sig, så de kan avgöra vilken blomma hon hittat. Bin har en inbyggd kompass och använder solen som riktmärke för att hitta.

1. För att berätta för de andra bina hur de ska hitta till matstället dansar samlarbiet en “vippdans” där hon rör sig i en figur liknande siffran åtta, och på så vis beskriver riktningen till maten.
2. För att tala om hur långt det är dansar hon olika fort.
3. Ju fortare hon dansar, desto närmre är det till platsen.

Du kan läsa mer om binas liv i Hjälp Svenska Bin att växa Etiketter: : Hur gör bin?
Visa hela svaret

Vilka bin är bäst?

Vilka bin är bäst Bin kan utvecklas snabbt på våren eller långsamt, eller mitt emellan. Carnicabin brukar vara kända för att utvecklas snabbt, medan nordiska brukar utvecklas långsamt då. Utvecklas de snabbt går det åt mer mat eftersom de ynglar mer. Det är ynglet som kräver mycket foder, både till mat och till att hålla värmen till ynglet.

1. Carnicabin ynglar speciellt bra vid tillgång på färskt pollen.
2. Allra mest känsliga för tillgången på färskt pollen är de på sommaren, då kallt innesittarväder drar ner kraftigt på ynglandet.
3. De nordiska bin är anpassade till ett sent drag.
4. Ljungdraget har varit med och format detta bi.
5. De gula bina eller ligusticabina kommer från ett varmare klimat där det kan vara lite drag under en lång tid av säsongen.

Det förekommer att de ynglar mest hela tiden året runt. Därför har det uppstått skötselmetoder för att hantera detta. T ex att tränga ihop bina inför vintern på en låda som man sen fyller med så mycket foder som möjligt så det inte finns plats att yngla.

1. Är lådan lågnormal begränsas också bistyrkan på ett passande sätt så att värmehållningsförmågan under vintern blir mindre och därmed också yngelsättningen.
2. De skall vid full LN-låda med bin inte ha välisolerad låda, av samma skäl, gärna oisolerad låda, men välventilerad sådan, utan drag genom den.
3. En kall vår som denna 2017 sätter bina på prova.

Det har visst inte varit en så kall maj månad (eller vår över huvud taget) sedan man började mäta temperaturen mer noggrant i mitten av 1800-talet.
Visa hela svaret

Nathalie Bergh